Byggnadsvård

Vi viste redan tidigare att det skulle uppstå en hel del överraskningar med huset. Både negativa och positiva. I och med vattenskadan i norra ändan har vi varit tvungna att riva väggen mellan kök och kammare och byta ut golvet.

I samband med det passar vi på att isolera golvet genom att lägga en trossbotten och fylla på med sågspån med kalk för att håll mössen borta. Under julen fann vi även att fler stockar, både i väggen mot gamla farstun samt, något som vi misstänkt, i norrväggen. Eftersom norra väggen hade sina brister samt att masoniten buktade så mycket blev valet att riva ut inneväggarna in till stocken även här.

I nordvästra hörnet så var både stocken och tapeten torra, men masoniten mellan var fuktig och tung, trots att taket lagats och fuktinsläppet åtgärdats i somras.

Problemet verkar ha funnits redan tidigare då jag hittade ett diagonalt snitt genom tapet och masonite där man spikat fast kanterna för att få ner en buktning. Dock så hade ju inte orsaken åtgärdats… Men det hoppas vi att vi gjort nu.

Andra överraskningar vi fann bakom tapeten var det gamla norrfönstret mitt på väggen. Det två fönster som sitter där nu är ditsatta på 20-talet i och med renoveringen. Öppningarna har inte spår efter tidigare fönsterproportioner, men det beror alltså på att det endast fanns ett fönster mellan dem. När rummet delades på 20-talet och fönstren byttes brydde man sig inte om att ta ner taklisten som gick rakt igenom väggen.

Lagret närmast stocken bestod av tidningar som mössen gått hårt åt. Men på ett ställe kunde man läsa texten på en tidning. Genom notis om rysk-japanska kriget och en annan om splittring mellan kyrka och stat i Frankrike kan man lista ut att de sattes upp runt 1905. Vi har sparat de lager vi kunnat av alla tapetlager och alla lager ska in bakom väggen när vi gör nya ytskikt igen så att kommande byggnadsvårdare kan få upptäcka alla fina tapeter som suttit på väggarna.

Svärfar har slitit hårt med att lägga trossbotten som vi ska isolera med sågspån med kalk som ska hålla gnagarna borta. Innan har det bara varit plankgolv mot källaren, något som borde vara en stor energitjuv.

Vi kommer förmodligen inte sätta upp väggen igen eftersom vi gillar det stora rummet och att det blir så ljust. Golvet som redan ligger ute i ladan är av breda, spontad granbrädor. Vad rummet kommer att användas till får framtiden utvisa.

Igår när vi pratade med Jeppo så fick vi veta att väggen är klar och de nedre stockar som var ruttna nu är bytta. Det roliga är att vi inte vet riktigt när det skedde, men förmodligen under de senaste två veckorna. Hantverkarna har varit där när de ändå varit i trakten, gjort ett bra jobb och sedan givit sig av. Det ska bli skoj att se hur lagningen ser ut.

Julens stora projekt var att tapetsera Södra kammaren och målet var att sova där julafton. Efter många diskussioner och mycket letande hade vi hittat tapet som vi båda gillade. Jag gjorde efter köpet lite efterforskning om vårt köp och det visade sig vara en tapet vid namn Tussilago som Carl Malmsten designat till en stor hemutställning genom Svenska Slöjdföreningen på Liljevalchs 1917. Det stod även om denna tapet i Stora Tapetboken, som har varit min kvällslitteratur under hösten, men boken hade ingen bild på tapeten.

Arbetet började på söndagen innan jul med att maskera de nubb som masoniten fästs med samt sätta vävtape som armering i skarvarna. Efter ett tips så rollade vi tapetklister på masoniten för att få ett mindre sugande underlag och tidningarna att fästa bättre. Det gjorde att det blev väldigt fuktigt ty masoniten sög åt sig bra och torkade därmed inte så snabbt. När vi sedan klädde väggarna med tidningar och ökade på fuktigheten insåg vi ganska snabbt att vi inte skulle hinna få upp tapeterna innan julafton. Lika bra det, då klistret fick torka över julhelgen.

Arbetet fortsatte efter med själva tapeterna. Hela uppsättningen tog en dag (9 timmar) utan att större svårigheter uppstod. Vissa bucklor och en och annan skarvning blev det, men inget man inte får räkna med när man har buktande stockväggar och inte en rät vinkel i hela rummet.

När tidningar och tapet var uppsatta så fick rummet en helt annan karaktär och draget från de övriga rummen minskade markant. Så då blev det dags att släpa dit möbler och mattor. Hela golvet täcktes med mattor och säng gjorde vi av en gammal utdragssoffa. Med lite dukar och gardiner så blev rummet ganska snart ett riktigt hemtrevligt litet krypin och nu har vi sovit där varje natt sedan dess. Rummet håller värmen bra och med två eldningar i ugnen per dag så håller vi en temperatur mellan 16 och 21 grader beroende på hur mycket dörren öppnas.

Dörr- och fönsterfoder samt lister får vänta till sommaren då det är lättare att nyttja trädgården till skrapning än att stå inomhus med det dammiga arbetet. De kommer ytterligare bidra betydligt till rummets karaktär.

Då var det över för denna gång. En helg av renovering lider mot sitt slut och resan tillbaka mot Stockholm är påbörjad. Vi har hunnit med det vi tänkt, det vill säga kittat de fönster som var viktigast och börjat göra södra kammaren beboelig. Svärmor kommer att måla fönstren under hösten så vi räknar med att de sitter i till vintern.

Det vi inte hade planerat just nu är att vi måste göra något åt golvet i norra ändan. Det är golvbjälkarna som måste bytas ut samt något stock i väggen. Det är så pass stort projekt att vi är tvungna att anlita någon för att utföra arbetet, vilket passar bra när lågsäsongen för entreprenörerna börjar.

Så idag tömde vi norra kammaren på lister möbler och skräp så att den är tom. Under hösten kommer regelväggen mellan norra kammaren och norra köket rivas och golvbrädorna i norra kammaren plockas bort. De som inte är ruttna kommer vi att försöka återanvända antingen i ett mindre rum eller lägga tillbaka. Men det blir nog snyggare att ha samma typ av golv i hela rummet, så det blir nog vindsgolv av dem. När sedan bjälkarna är bytta lägger vi ett provisoriskt golv av materialet från byggnadställningarna så vi i alla fall kan gå på det. Jag tänker att det sedan ska bli ett kilsågat golv när vi kommer till renoveringen av de rummen. Det är skönt att ha svärföräldrarna som fortsätter med arbetet och kan övervaka projektet när vi är borta.

I jul när vi kommer tillbaka får vi se om uppvärmningen med plåtkakelugnen fungerar som den ska. Då ska vi nämligen tapetsera och sen sova där i två veckor. Det kommer att bli spännande.

Igår, fredag, var jag inte ledig. Jag jobbade på distans och inte mina vanliga timmar. För att kunna arbeta på huset så använde jag dagen till renovering och blev således tvungen att använda kvällen för att tjäna pengar till brödfödan. Det som skrämmer mig är att när jag sitter där klockan 22 (21 svensk tid) en fredagskväll och skickar e-post så får jag svar inom 10 minuter av två olika kunder. Har inte folk något bättre för sig fredagskvällar, eller skjuter de också på sin arbetsdag för att kunna renovera hus?

Idag har vi i alla fall fortsatt med att kitta fönster, men fick ett litet bakslag när vi skulle reparera trasiga rutor. En ruta gick fint, men det sista fönstret har krånglat. Vi har haft sönder ett par glas och det är en lång process att ta fram dem eftersom vi återanvänder gamla rutor som finns på lager. Först ska det tas fram ur förrådet, sen ska det gamla kittet och stiften tas bort så rutan kan friläggas för att slutligen skäras till och sättas fast i rätt båge. De ömtåliga rutorna kan spricka i vilken del av processen som helst.

De flesta av masonitskivorna har vi dock fått upp. De ojämna väggarna har fått behålla det mesta av sin särart i och med böjligheten i masoniten. Charmigt, men svårt att få snyggt. I morgon fortsätter renoveringen och till kvällen far vi tillbaka till Sthlm.

Det har blivit dags för vår hösthelg i Jeppo och som vi längtat. Även om en paus i renoverande har varit både nyttigt och nödvändigt så har vi längtat tillbaka. Och nu är vi här. Vi kom igår kväll och idag har vi skruvat hörnjärn och kittat fönster. Det är kul att sätta igång igen men framförallt är det så vackert här den här årstiden. Det är ovanligt varmt och under arbetet njuter jag av utsikten.

Jag har försökt under våren och sommaren att få internet i vår stuga. Tanken är att vi ska låna nät från svärföräldrarna eftersom det inte är realistiskt att betala installation och abonnemang för eget nät som används högst två månader om året. I påskas försökte jag med en utomhusrouter (TRENDnet TEW 715APO N150 Wireless Outdoor PoE Access Point) för att köra trådlöst de cirka hundra meter mellan husen. I somras hade jag införskaffat en till för att förstärka signalen. Men mottagningen blev för dålig eftersom det är för mycket träd mellan husen. Ska jag då investera i två antenner och lägga ut ännu mer pengar på att det kanske funkar? På Tjärö frågade jag den personen som var ansvarig för nätet där hur jag ska göra. Svaret blev som jag befarade: Dra kabel. Så det är väl det som återstår. Problemet är fortfarande skogen mellan husen och att vi inte äger marken mellan husen. Men jag får kanske gräva ner en kabel eller låta den ligga på marken till en början. Eftersom elledningen ska grävas ner så småningom så kanske man ordna så att det grävs några meter extra eller så att vi kan få en bit grävd. Jag har tittat ut en gel-fylld kabel för utomhusbruk som skulle passa bra. Det skulle ju kännas helt rätt att ha internet innan vi har vatten, el och avlopp installerat i huset, en skön kontrast mellan det gamla och det nya. Dessutom så skulle det underlätta om jag ska jobba på distans om jag kan sitta ostört i vår stuga när det är fullt av folk i svärföräldrarnas.