I höstas sattes takrännor och stuprör upp på vårt hus. Valet föll på rännor och rör i äldre modell med skarpa vinklar istället för böjda rör. Det är detaljerna som gör helheten. Först nu fick vi möjlighet att inspektera resultatet och i och med den regniga julhelgen fick vi även se dem i funktion.
Julens stora projekt var att tapetsera Södra kammaren och målet var att sova där julafton. Efter många diskussioner och mycket letande hade vi hittat tapet som vi båda gillade. Jag gjorde efter köpet lite efterforskning om vårt köp och det visade sig vara en tapet vid namn Tussilago som Carl Malmsten designat till en stor hemutställning genom Svenska Slöjdföreningen på Liljevalchs 1917. Det stod även om denna tapet i Stora Tapetboken, som har varit min kvällslitteratur under hösten, men boken hade ingen bild på tapeten.
Arbetet började på söndagen innan jul med att maskera de nubb som masoniten fästs med samt sätta vävtape som armering i skarvarna. Efter ett tips så rollade vi tapetklister på masoniten för att få ett mindre sugande underlag och tidningarna att fästa bättre. Det gjorde att det blev väldigt fuktigt ty masoniten sög åt sig bra och torkade därmed inte så snabbt. När vi sedan klädde väggarna med tidningar och ökade på fuktigheten insåg vi ganska snabbt att vi inte skulle hinna få upp tapeterna innan julafton. Lika bra det, då klistret fick torka över julhelgen.
Arbetet fortsatte efter med själva tapeterna. Hela uppsättningen tog en dag (9 timmar) utan att större svårigheter uppstod. Vissa bucklor och en och annan skarvning blev det, men inget man inte får räkna med när man har buktande stockväggar och inte en rät vinkel i hela rummet.
När tidningar och tapet var uppsatta så fick rummet en helt annan karaktär och draget från de övriga rummen minskade markant. Så då blev det dags att släpa dit möbler och mattor. Hela golvet täcktes med mattor och säng gjorde vi av en gammal utdragssoffa. Med lite dukar och gardiner så blev rummet ganska snart ett riktigt hemtrevligt litet krypin och nu har vi sovit där varje natt sedan dess. Rummet håller värmen bra och med två eldningar i ugnen per dag så håller vi en temperatur mellan 16 och 21 grader beroende på hur mycket dörren öppnas.
Dörr- och fönsterfoder samt lister får vänta till sommaren då det är lättare att nyttja trädgården till skrapning än att stå inomhus med det dammiga arbetet. De kommer ytterligare bidra betydligt till rummets karaktär.
i år blev det samma tema på pepparkakshuset som förra året. Det vill säga att det blev vårt hus Nybondas i Jeppo. Något mindre pepparkakshus än förra året, men det gjorde det inte lättare.
Förutom Stockholm Filmfestival så gick helgen åt till att underhålla Valter eftersom han inte fick gå på bio. Två extraroliga saker hände: en låda att arbeta med och en lång promenad från Slussen till Gärdet och Hunduddens Träningscenter och sen tillbaka över Gärdet. En promenad på ca tre timmar. Bra för både mig och Valter.
Ja, det var ju ett tag sedan nu. Närmare bestämt två månader. Bilderna från Valters tvåårsdag har inte blivit publicerade. Han fick en blå boll i present som han gillar mycket. Tyvärr höll den inte mer än 30 minuter, men den går fortfarande att leka med.
De senaste veckorna har bjudit på vackert höstväder och jag har släpat runt på kameran. Som tur är så finns mitt favoritobjekt nästan alltid i närheten.
Valter och jag har gått på relationskurs på Hunduddens träningscenter ett par söndagar. Det hela avslutades för en och en halv vecka sen. Fokus låg på relation och samarbete med hunden för att få den motiverad till att göra som man vill. En perfekt kurs för oss, trots det något pretentiösa namnet. Valter verkar gilla hindren, så jag funderar på att börja träna agility med honom.
Jag gillar hösten. I lördags tog Valter och jag en promenad till Slussen, tog båten till Djurgården och gick till Hundudden. Vi var väl ute i en sådär 4-5 timmar och lapade sol.
I fredags var jag på premiären av filmen Henric de la Cour på Rio och på efterföljande konsert Debaser Strand. Väldigt bra och laddad film och ännu bättre konsert. Jag passade på att ”knäppa några rutor” när jag ändå var där. Så håll till godo.
Man upplever hösten på ett annat sätt på landet. Ett sätt som är mer intensivt och närvarande. Ett sätt som jag saknar. När man tillbringar den mesta tiden i stan är hösten mer regn och rusk och en enstaka solpromenad. På landet är den färgexplosion som vid första steg utomhus gör sig påmind och som vid vått väder går att njuta av från fönstret. Förutom alla goda rotfrukter och grönsaker i trädgårdslandet så blommar det fortfarande utanför tullarna. Förra helgen upplevde jag allt det fina med hösten i Jeppo och vi fick tillfälle att skörda i svärmors grönsaksland och fylla väskorna.
Då var det över för denna gång. En helg av renovering lider mot sitt slut och resan tillbaka mot Stockholm är påbörjad. Vi har hunnit med det vi tänkt, det vill säga kittat de fönster som var viktigast och börjat göra södra kammaren beboelig. Svärmor kommer att måla fönstren under hösten så vi räknar med att de sitter i till vintern.
Det vi inte hade planerat just nu är att vi måste göra något åt golvet i norra ändan. Det är golvbjälkarna som måste bytas ut samt något stock i väggen. Det är så pass stort projekt att vi är tvungna att anlita någon för att utföra arbetet, vilket passar bra när lågsäsongen för entreprenörerna börjar.
Så idag tömde vi norra kammaren på lister möbler och skräp så att den är tom. Under hösten kommer regelväggen mellan norra kammaren och norra köket rivas och golvbrädorna i norra kammaren plockas bort. De som inte är ruttna kommer vi att försöka återanvända antingen i ett mindre rum eller lägga tillbaka. Men det blir nog snyggare att ha samma typ av golv i hela rummet, så det blir nog vindsgolv av dem. När sedan bjälkarna är bytta lägger vi ett provisoriskt golv av materialet från byggnadställningarna så vi i alla fall kan gå på det. Jag tänker att det sedan ska bli ett kilsågat golv när vi kommer till renoveringen av de rummen. Det är skönt att ha svärföräldrarna som fortsätter med arbetet och kan övervaka projektet när vi är borta.
I jul när vi kommer tillbaka får vi se om uppvärmningen med plåtkakelugnen fungerar som den ska. Då ska vi nämligen tapetsera och sen sova där i två veckor. Det kommer att bli spännande.
