Fönsterfoder med insektsangrepp orsakade av fukt.

Insekterna har varit på vårt fina hus. Redan förra året hittade vi angrepp, fast då mest utomhus och av inomhus av Envis trägnagare. Den envisa trägnagaren angriper mest virke direkt under obarkat trä och effekten av dess framfart blir därmed mest att det blir smutsigt och dammigt.

Under sommarens nätter hörde vi dock dödsuret tickande i väggarna. Dödsuret, eller den Strimmiga Trägnagaren som skalbaggen egentligen heter, har ett parningsläte där den slår taktfast med sina vingar för att locka till sig en partner. Ljudet påminner om en klockas tickande och enligt skrock så varslade det om död. Då jag inte visste vad djuret gjorde för skada låg jag och tänkte på om hela huset åts upp och väggarna skulle börja röra sig. Men så illa är det inte, även om ljudet höll mig vaken. Skadorna brukar tydligen inte påverka konstruktionen utan vara mer av estetisk karaktär i och med de hål och gångar som skalbaggens larver gör, vilket har gjort att den även har fått namnet trämask, vilket alltså är helt missvisande. Gemensamt för insektsangrepp i hus är att djuren behöver en viss luftfuktighet för att överleva och att hus står ouppvärmda gör miljön mycket gynnsam. I den litteratur jag läst står att det effektivaste sättet att bli av med dem är att ta bort allt ruttet trä och se till att hålla huset torrt. Det förstnämnda blir tämligen svårt då vårt stora hus har små halvruttna delar överallt och ett av de långa projekten är att byta ut fuktskadad panel, stockar och fönsterkarmar. Men det är ett tioårsprojekt minst. Tickandet och angreppen blev dock en bidragande orsak till att funderingarna på uppvärmning intensifierades, men mer om det i ett senare inlägg…