Lite tur får man ha. Det är inte lätt att vara nybörjare på byggnadsvård. Speciellt inte när projektet befinner sig i ett annat land och inte när språket mest är finska och facktermerna på svenska skiljer sig. Då är det svårt att hitta det man ska. Men när man söker på det man vill ha så hamnar man oftast på Lundagårds eminenta webbshop. Och svenskfinland är litet. Det visade sig att Ida känner ägarna Aja och Christian sedan tonåren. Så vi blev hembjudna och fick komma och titta på deras husprojekt. Ett enormt arbete, men fint blir det. De bjöd på kaffe och underbar paj och timmarna bara flög iväg.

Lite kul är ju att företaget har samma namn som studenttidningen i Lund som jag jobbade för.