I somras var jag på 20-talsfest och skaffade mig ett par förtjusande glasögon värdiga min kostym. De inhandlades på en loppmarknad på torget i Vasa en solig dag i juli. Glaset var tjockt som flaskbottnar och slipningen gjorde att man bara kunde ha på sig dem i ett par minuter innan man blev helt snurrig. Glasögonen föll mig så i smaken att jag efter kalaset bestämde mig för att sätta i ett par riktiga glas, slipade efter mitt synfel. Då min vanliga optiker ville ha ett pris mer än 35 gånger dyrare än bågarna valde jag att gå till en nätbutik och passade på att även byta glas i mina Cutler and Gross-bågar. Så nu har jag tre par glasögon att byta mellan och variation, som det sägs, förnöjer.